Historia

År 1676 var Slättäng platsen för Karl XI och hans armés förberedelser dagarna strax före slaget vid Lund som ägde rum 4 december mellan Lund och Kävlingeån. Örtofta finns att hitta i historiska arkiv och nämns första gången strax före slaget. I slutet av 1800-talat var Örtoftas dåvarande tyskättade ägare, greve Henrik Dücker, barnlös. Han testamenterade då Örtofta och Slättäng till Jacob (Jac) Bennet.

Jac Bennet var född 1868 på en gård i Småland och likt många andra inom familjen Bennet till yrket militär. Jac Bennet skulle även få en stor betydelse för uppbyggnaden av den svenska bonderörelsen. Han var ordförande i Skånska Lantmännens centralförening och Skånes betodlares centralförening. Han intog även en central roll på riksplan som ordförande i Svenska lantarbetsgivarföreningen samt vice ordförande i Svenska lantmännens riksförbund, nuvarande Lantmännen.

Slättäng ägs och bebos idag av Jacob Bennet med familj som sedan 2022 är 4:e generationen att inneha godset. Egendomen har på senare år vuxit och omfattar idag 900 hektar, huvudsakligen åkermark, vackert belägen mellan Lund och Eslöv. Förutom Jordbruk bedrivs även verksamhet inom Skogsbruk, Energiproduktion och uthyrning av olika fastigheter.

 

1000-talet

Örtofta, som har varit känt sedan 1000-talet är ett av Skånes äldsta, och under medeltiden, mest betydelsefulla gods. Örtofta betecknade förr själva slottet, medan den kringliggande bebyggelsen kallades Väggerup, senare Väggarp.

Den förste kände ägaren, Trugot Haas, bebodde Örtofta redan på 1300-talet. Godsägaren till Örtofta hade s.k. Birekerätt eller domsrätt över invånarna i Örtofta by, vilket innebar att egendomen utgjorde ett eget härad.

 

1000-talet

1809 - 1828

Genom arv kom Örtofta att tillhöra medlemmar av flera danska och senare svenska adels- och stormanssläkter. Margareta Magdalena Barnekow gifte sig med hovmarskalken Cark Filip Sack och när de flyttade in på slottet utfördes en omfattande renovrering liksom en försköning av trädgåden.

Äldste dottern Eva Catharina Sack gift med Johan Henrik Dücker löste till sig godset 1809. Under Dückers tid anlades avelsgårdar på Slättäng och Toftaholm och 1828 genomfördes enskifte på Örtofta.

1809 - 1828

1860 - 1865

Corps-de-logiet på Slättäng byggdes på beställning av Henrik Dücker av den halländske byggmästaren Johan P Nilsson år 1860 till 1865. Det putsade tegelhuset är uppfört i götisk stil. Byggnaden har skiffertak, fyra små toureller och en karaktäristisk men för tiden ovanlig kvadratisk grundplan. En öppning runt takmitten skapar en ljuspelare som belyser innandömet ned till bottenplan.

 

Slättängs corps-de-logi. Östfasadelevation av byggmästare Johan P Nilsson år 1860.

 

Från början var huset avsett som änkesäte. Corps-de-logiet nyttjas idag till privat boende, men undantagsvis också för jaktmiddagar och representation. Parken renoveras idag enligt familjen Dückers planer som upprättades i samband med husets byggnad

1860 - 1865

1868 - 1951

Jacob ’Jac’ Bennet fick i slutet av 1800 genom testamente ärva Slättäng och Örtofta.

Jac Bennet var född 1868 på en gård i Småland och likt många andra inom familjen Bennet till yrket militär. Jac Bennet skulle få stor betydelse för uppbyggnaden av den svenska bonderörelsen.

 

 

Han till 1951 och var under lång tid ordförande för Skånska Lantmännen och vice ordförande för riksorganisationen SLR. Jacob Bennets fond upprättades 1947 för att hedra Jac Bennets arbete för Sveriges lantbruk och dess ekonomiska föreningsrörelse.

1868 - 1951

1930 - 1960 talet

Under första halvan av 1900-talet så utvecklades Slättäng till en modern gård med både växtodling och djurproduktion som var vanligt på gårdarna på den tiden.

När senare Wilhelm och senare på 60-talet hans son Wilhelm ’Hem’ Bennet tog över ansvaret för jordbruksdriften präglades driften av ett stort maskinintresse och mekanisering.

 

1930 - 1960 talet

1970-talet

Hem Bennet konstruerade under 70-talet tillsammans med sockerbolaget den s.k. redskapsbäraren som rönte stor uppmärksamhet när svensk betodling skulle effektiviseras. Maskinen som vara avancerad men också dyr byggdes ’bara’ i ett knappt 10-tal exemplar som såldes till större betodlare i Skåne. Tanken var en maskin som skulle kunna utföra flera olika moment med olika redskap som enkelt byttes genom att maskinen på sitt kariktaristiska sätt ’stegrade’ när man bytte redskap.

 

1970-talet

1980 -talet

I slutet av 70-talet bildades Slättäng Maskin AB med en stor import av kultivatorer från USA. Wil-Rich kultivatorn blev ett begrepp i Sverige. Totqalt sålde Hem Bennet 150 kultivatorer fram till mitten av 80-talet då importen blev för kostsam med den allt dyrar US-dallorn mot den svaga svenska kronan.

 

 

Men Wil-Rich kultivatorn satta flera avtryck i Sverige och tanken med en plöjningsfriodling fick fäste och många av kultivatorn konstruktioner noterade av konkurenterna, bl.a Väderstod som to intrycka av den pendlande hjulpphängningen som senare introduceras på deras populära NZA-harvar och används än idag.

År 2021 köper Väderstad Wil Rich och på något sätt är cirkeln sluten, Wil-Rich är åter i svenska händer.

1980 -talet

2002

År 2002 tog Jacob Bennet 4:e generationen över Slättäng. Jacob är civilekonom och hade under 90-talet arbetet för den amerikanska kemiindustrin och ville efter 10 år flytta hem till Slättäng.

Ett starkt intresse för natur och jakt var starkt bidragande i det valet. Under 2000-talet har jordbruket fortsatt att moderniserats och dubblerats i areal och genom till köp.

Förutom huvudgården Slättäng, förvaltas idag också Benstorp, Backgården, Norrby samt Väggarps Boställe med samma långsiktiga anda som alltid präglat familjen Bennet.

 


Benstorp


Backgården


Norrbygård


Väggarps boställe

2002

2004

År 2004 strax innan Lettlands EU-inträde bildades SIA Solumi som ett helägt dotterbolag till Slättäng för att förvärva och förvalta skog och Lantbruk i Lettland.

Lettland var redan då ett utvecklat land med en väl utvecklad skogssektor och stora naturvärden. Stora insatser i planteringar och skogsförbättrande insatser tillsammans med ett lågt betestryck från framförallt älg och kronhjort gjorde att stora skogliga värden snabbt kunde växa fram.

Idag utmanas vi av samma saker som i det svenska jordbruket men en stark nationell vilja att utveckla skogsbruket gör Lettland till fortfarande ett intressant land att investera i.

 

2004